Det där med tålamod...
(varning för en klago-blogg!)
Alltså jag kan ha tålamod för 25 när det gäller andra människor å deras brister å jobbigheter... Men när det kommer till mig själv ska allt hända NU NU NU.
1. Jag har nu tränat effektivt i fyra (4!!) veckor med ca 3-4 pass i veckan.... (vilket är 3-4 timmar mer motion än jag vanligtvis utövar....dvs noll) Dessutom har jag tänkt på vad jag äter, jag har inte ätit så mkt godis som jag brukar, lunchen som jag äter har varit nyttigare än nyttigast, mest fullkorn å grönt.... nån dag i veckan har det blivit hämtmat å nån godisbit men det är ju inte godis VARJE dag som det varit förr.
Men varför händer INGENTING?!?! Jag vet att jag inte haft nån annan muskel på kroppen än tungan förut, å att det första som händer att är musklerna byggs på före man förbränner fettet OCH att muskler väger mer än fett. Det känns bara så omotiverande å träna å svettas när det inte hänt ett skit, inte ett ynka hekto, på vågen.
Borde kanske ha mätt med måttband innan jag började, jag vet.... men jag vill vill vill att det ska ske underverk på vågen oxå. Dumt kanske, men så funkar jag.... å Lajzan den lilla råttan bara andas bort kilon....det är FUSK! ;) Men jag är stolt över henne....så jävla duktig!
*poooooooooooooost* åhh, bara lokalbladet...
2. Jag har inte tålamod med å sitta å klydda med examensarbetet. Jag vill att saker å ting ska gå på räls å att det jag tänker ska komma ner på papper å helst mailas iväg till handledare å godkännas på två röda.
Helst skulle jag vilja att folk ringer ner mig med jobb-erbjudanden... tänk att få välja å vraka!?
Pliiiiiiiz give me some motivation!
3. Jag vet att jag inte har långt eller mkt kvar i skolan men jag står inte ut att folk säger "bit ihop, det är ju bara sluttampen kvar" Ja, men det är MIN sluttamp inte din å du kan fanimej inte veta hur det känns... Jag VET att man säger det för att vara vänlig å för att peppa, men det ger mig bara MASSA ångest!
Ångest, ångest, ångest.... det är min kompis för tillfället. Den gör att jag bara vill lägga mig i soffan å sova bort några månader å slippa allt.
Jag vill vara klar NU, samtidigt som jag inte vill vara klar å behöva jaga jobb å känna osäkerheten flåsa mig i nacken. Jag är trött på att inte ha några pengar, jag är inte helfrälst över att behöva låna pengar av Mange för att kunna köpa julklappar/klippa mig.
4. Jag börjar fundera på om jag har damp?! Jag tål verkligen inte att saker å ting inte blir som jag har tänkt... eller är jag bara bortskämd? Säger sambon att vi ska åka ut till Väla kan jag inte göra nånting annat förrän vi antingen åkt dit eller att han säger att vi inte ska åka (vilket oftast blir fallet) å då blir jag sur å vet inte vad jag ska ta för mig. Det där med motgångar, stora som små, är nog inte riktigt min grej helt enkelt....
5. orkar inte sitta här å gnälla mer.... dagen består av : punkt 2 + 1 (3 inofficiellt)
Först några timmar plugg, sen träning vid 17.
Efter det ska jag å Liza på handboll igen :) Ska bli skoj.... OV mot Guif om jag förstod saken rätt....
Ska iaf bli skoj ikväll, så dagen ska nog kunna genomlevas den oxå!
Ska man kanske plåga sig själv å skriva upp vikten här så man kan jagas lite av bloggen oxå??
Jag tror du behöver få inspiration eller motivation till något. Som mig ex. jag jobbar för tillfälligt som vikarie på dagis eftersom jag har varit iväg i Turkiet ett par månader och ska till usa och arbeta snart. Inte så jätteskoj men under
detta "sverige stopp" som jag kallar det för, så måste jag tjäna lite pengar. Endel av min lön ska gå till hårförläning vilket är gankas dyrt så jag har fått kämpa lite. Men nu när jag har ett mål så är det lättare att arbeta och man ser dem små goda tingen som finns på arbetet. Som när ett barn kommer och kramar en och säger att dem tycker om mig.
Hoppas du hittar din motivation snart, Kanske lagom till jul?
Ha de så bra!
Kram Louise
Nej jag har inte försvunnit...har bara ingen dator hemma...sucks! Åsså har jag haft en miljard saker i skallen...men nu börjar det kanske ordna upp sig! Japp onsdag nästa vecka blir det pass...fast inte på riktigt, det e sånt diplomeringspass där det ska stå en o kolla vad jag gör fel å så...scary! =)
Hoppas motivationen kommer tillbaka....usch examensarbete e så kass. Å det e ju bara å träna på....det kommer att märkas...så småningom!! Nu ska jag ut i luften..
